Han avsatte 6-7 timmar av gårdagen till att snabbkolla i genom alla hans diabilder. Diapositiv fotade han under åren 1979-1999. För ca 10 år sedan rensade han bort alla naturbilder, de är kul att fota just då men sällan så kul att kolla på över år, så svampbilder och bilder på blommor och annat försvann snabbt från magasinen. Så med naturbilderna bortrensade ur diamagasinen blev det ca 500 bilder att slänga. Det han då sparade på var alla bilder med familjen, släkt, vänner och bekanta.
Igår skulle han ta en snabbkoll för att se om det fanns fler dia att slänga. Med tiden har diavisningar blivit sällan förkommande = det var 20 år sedan familjen (han och hans fru) kollade på diabilder. Böket med att plocka fram projektor, duk och bilder sätter hinder. Så magasinen med 100 diabilder i varje ligger staplade i en garderob och där har de varit sedan 1999 med undantag för av vissa snabbkollar av honom.
Frugan sa i veckan att vi kan slänga alla diabilder, det är ingen som kommer att kolla på dem längre. Han ville kanske inte gå så långt men vid ev. flytt från huset vill han ändå minimera antalet diamagasin. Så kunde han återigen reducera antalet magasin med 4-5 stycken så var det bra.
Efter 6-7 timmar kunde han konstatera att det stod 17 st tomma magasin i rummet där han hade haft sin diabildvisning… alltså 1700 diabilder låg i en sopsäck. Bilder med allt för lika innehåll, gamla festbilder, bilder på personer som han aldrig träffar mer, alla dessa bilder fick se sig utrensade. Nu är hans diabildsamling mer hanterbar.

Det ska jag också göra, när jag blir pensionär. Du verkar göra rätt prioritering tycker jag, en bild på en blåsippa kan man alltid ta om. Jag har dock ganska mycket bilder från resor i udda länder, såsom Sovjet, Algeriet, Libyen som jag dock kommer att spara ett större urval av.
GillaGilla
Känns ganska skönt nu.
GillaGilla
Just det ja! Har både projektor, duk och bilder i en garderob. Var nog 30 år sedan de var framme senast. Har nog en liten apparat som man lan kolla igenom utan att behöva ta fram projektorn. Undrar om grejerna funkar?!
GillaGilla
Det är väl lampan i projektorn som jag gå sönder, men det är ju inte problem att köpa och byta.
GillaGilla
Ett tungt samvetsprojekt att greppa. Trots diaskanner är det en enorm tröskel att kliva över, ca 20 000 dia + negativ i s/v och färg.
GillaGilla
Jag håller med, men med åren har det känns lättare att inse att dia är ganska ute nu när det mesta är digitalt. Jag Fotade också s/v och färgnegativ under dessa år. Framkallade och kopierade, och testade lite Cibachrome.
GillaGilla
Det där är mod.
Jag vågar inte.
GillaGilla
Jag klandrar dig inte 🙂
GillaGilla
Här togs det också massor med diabilder från mitten av 70-talet och kanske fem, tio år framåt. Vid skilsmässan blev dom kvar i sina magasin hos min f.d. och huset är litet och han har haft dem i källaren. Det visar sig ha blivit mögel i diorna. Många hade jag låtit framkalla som vanliga foton, men alla hundratals dior från vår resa till mamma i Sydamerika .., ajöss med dem! Brukar trösta mig med att ingen har frågat efter dem och om femtio, sextio år lär ingen annan göra det heller. Men ledsamt var det. /Elisabet
GillaGilla
Det är så jag känner också, ingen vill titta, ingen frågar efter dem inte ens frugan eller jag själv.
GillaGilla
Vi har faktiskt konverterat till ny teknik i den mån det gått. Men nu står vi därigen med gamla filmer från 60-talet överförda på CD-skivor – utan CD-spelare för den gick i senaste flytten. Idag ångrar jag delar av våra dödsstädningar när jag ser vad originalvinyler med Beatles och Rolling Stones går för. Men inte heller skivspelaren finns kvar på samma sätt som projektor och filmduk. Numera ligger allt på nätet och vem ska hitta och bevara det? Jag gör numera fotoböcker baserade på blogg, facebookinlägg och egna bilder som ett sätt att åtminstone bevara lite minnen för oss själva ”på hemmet”.
GillaGilla
Ja det är ju likadant med CD, DVD och Blu-Ray som var framtiden för inte alls många år sedan känns det som.
Priserna är bara där om det verkligen finns nån som är intresserad av att köpa, numera bör det vara nästan förstapressningar och ospelad vinyl med konvolut i ”mint condition” för att få de priser som många tror att de skall få ut.
Alla dessa album i miljontal världen över som ex. Stones, Beatles eller Elvis sålde inte kan man få dessa summor som prissätts på beg-marknaden.
Det där med fotoböcker baserade på blogg, m.m. tycker jag lät intressant. Tack för kommentar!
GillaGilla
Känner igen det där. Har flera magasin med diabilder ligger i förrådet. Har inte tittat på dem de senaste 15 åren och jag vet att de flesta av bilderna är från fester med kompisarna, lite resor och bilder tillsammans med med dåvarande flickvän.
Frågan är om jag någonsin kommer att titta på dem igen, men jag har inte hjärta att göra mig av med dem. Minnet av att ha sålt alla mina vinylskivor vid flytten till Nyköping lever kvar. Jag var tvungen då, men ångrar det nu.
Vem vet, när jag blir pensionär och får mer tid kanske de tas fram.
GillaGilla
Jag känner så att om inte våra barn är intresserade nu när de är vuxna så är det inte mycket att spara på. Dessutom en projektor är kanske inte så lätt att få tag på om några år. Nu har jag kvar ca 2000 bilder och så får det vara. Dessutom ca 300 av svärfars lilla samling från 64-74. Sedan har min far ett större antal mellan åren 1969 -1995. 😀📷
GillaGilla
Jag har också ett antal magasin liggande, dock inte lika många som du. Har länge funderat på att digitalisera åtminstone en del av dem, men det har fortfarande inte blivit av. Kanske dags snart 🙂
GillaGilla
Ingen dum idé. Det är bra att se dem på datorskärm och väldigt lätthanterligt.
GillaGillad av 1 person
Har du tips om någon bra tjänst för att digitalisera eller gör man det enkelt själv?
GillaGilla
Jag köpte en enkel skanner på Kjell & co. Enkelt men tidskrävande och det blir att efterbehandla bilderna lite för att det skall bli godtagbart. Har även en flatbäddscanner med diakopiering, bättre men också tidskrävande.
GillaGilla
Tack för tipsen 🙂
GillaGillad av 1 person