Morgonen dagen efter

… är hjärnan ganska mör men kroppen känns bra. Gårdagen ägnades åt det sista av flytten, där sängar, vardagsrum, kök plockades ur och packades in i en kärra. Det blev 3 vändor mellan hus och lägenhet och 1 vända under fredagen, summa 40 mil. Som sagt hjärnan är mör, just nu försöker jag få ordning på var de viktiga prylarna är och var jag skall ha dem framöver. TV och bredband är igång så den biten känns oerhört skönt att ha fixat. Nä nu är det dags att montera upp taklampa i hallen…

Bild från gårdagen. Det var evenemang i samhällena både strax öster och väster om mitt köksfönster. Denna Impala stannade till utanför.

Dagen

Nejdå det blev ingen lugn dag idag. Tanken var att vi bara skulle vila inför den sista delen av flytten i helgen. Men vi är uppe i varv så vi packade bilen med lite saker och gav oss iväg.

Väl där så hämtade jag ut vår nya TV och soundbar på den lokala elektronikaffären, vi känner att vi vill gynna de lokala handlarna. Den kördes hem av affärsinnehavaren de ca 100 meterna till lägenheten. 😊

Lite spänd var jag när jag skulle koppla upp den då jag inte riktigt visste om allt var uppkopplat i lägenheten. Jag är ju van vid eget hus och fixa allt själv, men det fungerade bra. Väl uppkopplad såg jag att det inte var full HD på kanalerna. Så det blev till att åka de få kilometer till kabelkanalshuset och hämta ut nödvändig utrustning för HD.

Därefter kände vi att det är lika bra att koppla in bredband också. Så det blev att åka tillbaks till samma firma och hämta ut modem för bredbandsuppkoppling.

Men innan dess tog vi lunch på samhällets Hotell och Bistro. Husets Schnitzel serverades som dagens lunch.

Det känns så härligt att kunna gå till bl.a. en restaurang utan att starta bilen.

Nu sitter vi i ett ganska tomt hus men med en skön känsla.

Stolen

Det kändes som han måste till huset en sista gång. Så han tog med sig fika och åkte dit tidigt denna oktobermorgon. Kaffetermosen och mackan ställdes på fönsterbrädan i det som en gång var vardagsrummet. Han ville gå runt i det tomma huset en sista gång, vara ensam med sina minnen. Vissa möbler och saker fanns fortfarande kvar när han gick igenom de tre våningarna. En sista gång kollade han igenom alla vrår så det inte var något av värde kvar, vilket han egentligen visste att det inte fanns. När det var klart drog han fram en stol och satte sig vid fönstren och tog sitt kaffe. Därefter låste han dörren till ett skal som var ett hem under 80 år.

Ett par dagar efteråt kom grävmaskinen och efter någon vecka fanns inte ett spår kvar av huset.

Repris från oktober 2015

Känslan 1972

Nu är det söndag 10 juni 1972 och han har kvar den där sköna känslan av att inte behöva gå tillbaka till skolan i augusti, inte behöva ta bussen till gymnasiet inne i stan. När övervägande delen av de andra gjorde sina mer eller mindre genomtänkta gymnasieval, behövde han bara vara. Inte för att skolgången var dålig, kanske inte alls egentligen, inte mer än för någon annan vilsen tonåring. Det var bara det att han hade bestämt mig sedan lång tid tillbaka att inte fortsätta till gymnasiet. Nu på söndagskvällen frågade hans mor vad han ville ha med för frukostmacka till syfabriken i morgon – stekt ägg på hålkaka svarade han, en ”arbetarmacka” som det kom att kallas.

Imorgon kl 06:15 skulle han springa igång moppen och ta sig de 300 meterna ned till syfabriken. Det var en skön känsla.

.

Folket runt bilarna

Idag hålls Nostalgifestivalen i Vårgårda, en fantastisk helg av nostalgi, retro, musik och bilar efter två är av nedstängning. För ett antal år sedan var det kul att besöka evenemanget då även många av besökarna klädde sig i tidstypiska kläder av samma årgång som deras bil. Åren efter upplevde jag att det inte var lika stort att leverera hela retropaketet av de som körde in med sina bilar eller de som på annat sätt ställde ut sina fordon. Jag tänkte jag skulle besöka evenemanget idag det ligger bara ca 3 mil hemifrån, men troligen blir det inte så. Vädret ser inte så lovande ut och till viss del har jag gjort dessa evenemang under ett antal år under 2010-talet.

Flera besök var på Wheels & Wings i Varberg på flygfältet där och som senare flyttade till Falkenbergs motorbana. Här är bilder från 2014 på just W&W på Falkenbergs motorbana en solig och stekhet dag i juli. När jag kom hem tyckte jag att bilderna blivit konstigt exponerade och försökte få dem bra. Ett försök blev ganska lyckat tyckte jag och det var att konvertera dem till monchrome rakt av.

Under dessa år tyckte jag det var mer utmanande att fota folket runt bilarna än bilarna i sig, men gärna en kombo av de två. Bilderna kan klickas upp.

STT, dans och nostalgi

Kan man kalla sig Tranemobo nu när det ligger ett exemplar av gratistidningen STT i vår brevlåda vid porten… kanske.

Där kunde jag läsa om att festplatsen Månstaparken jubilerar och den 6 augusti öppnar man insläppskuren för en nostalgiafton.

Klicka på länken för att läsa om Månstaparken och dansbandet Bengt-Hennings.

För 3 år sedan plankade jag och frugan in på området för att fota lite av hur det ser ut i parken. På 70-talet hände det att jag åkte till olika festplatser och folkparker, ibland för att dansa ibland bara för att kolla in läget på parkeringen utanför. Där hände det lika mycket som inne på dansbanorna eller i parken. Men Månstadparken har jag aldrig varit vid tidigare. Här kommer några av bilderna jag fotade då 2019.